Redigerar Maldin

//INTRO TEXT

== Historia ==
Maldin är den näst största staden i Tannern, men utan tvekan den mest beryktade. Det som från början var endast en oansenlig och nästan bortglömd fiskeby vid landets västkust, har under två sekel vuxit till en sprudlande handelsstad med över en halv miljon invånare.
Omständigheterna som låg till grund för Maldins snabba tillväxt har också gjort staden ökänd. Fiskebyn blev under förbudstiden ett populärt tillhåll för smugglare. Närmaste garnison låg långt  bort, och det var lätt för ljusskygga individer att sköta sin verksamhet utan att lagen lade sig i.  Byn fick snabbt ett rykte om sig, och blev en tillflyktsort för alla sorters illdådare, laglösa och politiska dissidenter. Där, på Tannerns västkust, kunde de forma sina egna öden, fria från såväl Kuda som Kasiir.

Där det finns folk finns det också affärsmöjligheter. Byn växte med tiden till en stad - stor, prydlig och till synes välordnad. Men fortfarande får stadens rötter mycket av sin näring från smugglingsverksamheten.
Ett känt talesätt lyder “Maldins furste är en död man”. Under Maldins historia har tre olika adelsätter försökt ta kontroll över staden och skatta befolkningen. Samtliga har dött under mystiska omständigheter strax efter att deras hävd blev erkänd och offentliggjord av kungen. De överhuvuden för affärsfamiljer och brottssyndikat, som närmat sig absolut makt över staden, har gått samma öde till mötes.
Nuförtiden använder inte kungahuset lika uppenbara metoder för att öka sitt inflytande. Enligt rykten använder sig kronan istället av informatörer, infiltratörer, agenter och kontakter med stadens större organisationer. Kasiir Erekim Yegis II håller sig från att utöva för mycket makt i staden, då han fruktar det han tror är en förbannelse, som drabbar den som håller Maldin i för hårda tyglar.

== Utseende, arkitektur och särskilda drag ==
Stenlagda gator, bastanta tegelbyggnader och marmorforum står i skarp kontrast till rangliga träkåkar och ruiner vars tak tätats med tältduk. Skillnaderna i välstånd är enorma, men det går inte att uppfatta någon tydlig separation mellan fattiga och rika områden. Att se en tältstad som fyller ett fint kvarters innergård, eller ett palats omgivet av ockuperade rivningskåkar, hör inte till ovanligheterna.   Maldin växte upp spontant, och på grund av detta har det aldrig gjorts några försök till stadsplanering. Stadens gator är i regel smala, krokiga och labyrintlika, men framkomligheten är trots detta hög. Gator tar genvägar genom vad som en gång var källare. Trappor leder upp ur återvändsgränderna, till spångbroar mellan platta tak, där månglare säljer dagligvaror och stöldgods från sina balkonger.

Längs gator hänger lanternor som lyser upp staden under natten. Maldin sover aldrig, och en betydande del av befolkningen går upp på kvällen och lägger sig på morgonen. Många butiker och verkstäder följer detta exempel. Krogar, spelhålor och tavernor likaså.  Hamnkvarteren är stadens kärna, och det är ofta så tätt på de många bryggorna att det är omöjligt att ta sig fram. Handelsbåtar lägger till i stora antal varje dag, och säljer sina varor direkt från däck. I anslutning till hamnen ligger flertalet stora torg, som på grund av sitt överflöd av marknadsstånd närmast liknar ett brokigt lapptäcke.
Handeln är så omfattande i Maldin på grund av att staden är en fristad från skatter. Istället betalar köpmän en fast schablonsumma för hyra och beskydd till någon av stadens mäktiga Friherrar. Den som har stor omsättning har mycket att vinna på ett sådant arrangemang.

== Kultur, politik och maktbalans ==
Staden skiljer sig även från mängden på så sätt att den saknar stadshus och furstliga palats, officiella funktioner och tjänstemän.
Hyrsvärdsgillen finansierade av välbärgade köpmän och kriminella ligor håller istället staden i en sorts skör illusion av ordning, avbruten av ett och annat blodigt maktövertagande. Inofficiella makthavare inmutar sina egna revir, och kräver de boende på regelbundna betalningar. Varje sådant område följer sina egna, fullständigt godtyckliga regler. Maldins befolkning vet vad som gäller, och var. Utbölingar har det däremot inte lika lätt.  Gängkrig var vanligare förr, men numera är förhållandet mellan de olika maktfaktorerna i staden relativt stabila. En del principfasta lokalpatrioter oroar sig över denna gradvisa stabilisering, och hävdar att Maldins säregna anda och kultur fördärvas av de stabila maktfaktorerna. De flesta är dock bara tacksamma för att man numera blir milt överraskad när någon mördas på öppen gata.

== Nämnvärda platser och personer ==
=== Klubb Giljotin ===
I en stor, centralt placerad tegelbyggnad som en gång användes som bryggeri, ligger Klubb Giljotin. Denna inrättning, som inhyser både värdshus, krog, bordell och opiumhåla har blivit en inofficiell mötesplats för politiska radikaler, upprorsmakare och dissidenter på flykt från både Tannern och grannländerna.
Klubb Giljotin drivs av ett ungt, incestiöst syskonpar; Vistian och Ira Vistravio. En tragisk men välplanerad olycka lämnade dem som enda kvarvarande arvingar till inrättningen, som funnits i släktens ägor i fyra generationer.  Klubben känns lätt igen på dörrkarmen, som består av en giljotin från den Faresiska revolutionen. Klingan är fortfarande skarp, och hänger olycksbådande ovanför den höga porten.

=== Blå torget ===
Ett stort, stenlagt torg beläget i stadens norra del, precis i anslutning till hamnen. På torget förs handel med exotiska och sällsynta varor av alla sorter. Det här är en av få platser där man kan finna föremål från den nya världen. Till hutlösa priser, givetvis.
Torget står under beskydd av familjen Kretz. Platsen är inhägnad med spetsiga staket i gjutjärn, och bevakat av vakter i överflöd. För att få komma in behöver man betala en skamligt hög tullavgift. 

=== Lyckan ===
Maldins äldsta och största casino är ett enormt, cylindriskt sjuvåningshus i stadskärnan. De tre nedre våningarna är öppna för allmänheten. Våning fyra och fem kräver medlemskapsbevis, klädkod och mask.   Våning sex och sju saknar fönster, och porten upp är alltid väl bevakad. Somliga i personalen har tillgång till sjätte våningen,  och vittnen kan berätta att det är där vinsten räknas. Vad som sker på våning sju är okänt.
Casinot har alltid öppet, och har inte stängt sina portar sedan det öppnade för närmare ett och ett halvt sekel sedan. Lokala myter säger att den dagen Lyckan slår igen kommer Maldin att falla.
 Casinot har aldrig blivit rånat. De som försökt och överlevt berättar historier om hur säkerhetspersonalen i förväg verkade veta vad som planerats.
Vem som äger Lyckan är inte känt.